Valutamarknaden är oftast tråkig. Kurserna rör sig med bråkdelar av en procent, handlarna dricker sitt kaffe, och ingenting hamnar i kvällsnyheterna.
Men med några års mellanrum händer något vilt. Här är några av de mest dramatiska, roliga och smärtsamma ögonblicken de senaste åren, och vad ett valutastyrkeindex visade (eller skulle ha visat) för den som tittade.
Den schweiziska jordbävningen (januari 2015)
I flera år höll Schweiz nationalbank (SNB) EUR/CHF på ett golv på 1,20. Handlare såg det som en garanti, och en del byggde hävstångsbelånade satsningar på det.
Den 15 januari 2015 släppte SNB golvet utan förvarning. Francen steg 30% mot euron på några minuter. Några mäklare gick i konkurs, en del handlare förlorade sina besparingar, och schweiziska exportörer fick plötsligt en mycket dyrare valuta.
Vad indexet visade: ända fram till den dagen rörde sig CHF i takt med euron, ungefär mitt i korgen. Månaden före chocken tappade båda 0,7% mot korgen. Sedan stärktes francen med runt 17% mot korgen på två handelsdagar och blev med bred marginal den starkaste valutan i den. Hoppet syntes mot varje valuta, inte bara mot euron. Varna i förväg kunde indexet däremot inte: ett golv som en centralbank försvarar döljer trycket ända tills den dag det ger vika.
Pundets blixtkrasch (oktober 2016)
Den 7 oktober 2016 klockan 7.07 Tokyotid föll det brittiska pundet 6% på två minuter, från 1,26 till 1,18 dollar. Inom några timmar hade det tagit tillbaka det mesta.
Varför det hände vet ingen säkert. Vissa skyllde på handelsalgoritmer som skenat, andra på en felslagen order. Bank of England undersökte saken och kom fram till att tunn likviditet och automatisk försäljning sammanföll.
Vad indexet visade: GBP hade redan varit korgens svagaste valuta sedan Brexitomröstningen fyra månader tidigare och låg kvällen före kraschen runt 14% back mot korgen. Blixtkraschen var dramatisk, men den var ett symtom. Svagheten hade synts i diagrammet sedan juni.
Den turkiska liran: en katastrof i slow motion
Liran kollapsade inte på en dag, den smälte bort under flera år. 2015 kostade en dollar ungefär 2,7 lira, 2023 kostade den 27. Det är en värdeförlust på 90%.
Orsakerna var en blandning av okonventionell penningpolitik (räntesänkningar trots hög inflation), politisk inblandning i centralbanken och sviktande förtroende hos investerarna.
Vad ett index hade visat: FX Compass följer inte liran, men i vilken korg som helst som innehöll den hade liran legat sist år efter år. Enskilda par hoppade upp och ner, medan helhetsbilden visade ett jämnt fall. Vad du än jämförde med förlorade liran.
Liran visar vad som händer när penningpolitiken tillräckligt länge kämpar mot marknaden: till slut förlorar valutan.
Yenens långa farväl (2021 till 2024)
Yenens fall var gradvist och ändå häpnadsväckande. I januari 2021 fick man ungefär 103 yen för en dollar, i mitten av 2024 var det 160. Det är en värdeminskning på 35%.
Utlandsresor blev dyra för japanerna, medan besökare i Japan kunde njuta av billig sushi och prisvärda hotell.
Vad indexet visade: JPY föll mot allt, inte bara mot dollarn. Under de tre och ett halvt åren tappade den runt 26% mot korgen och slutade sist av 16, ned mot euron, pundet, den australiska dollarn och till och med tillväxtmarknadsvalutor som zlotyn och forinten. Det var mer en historia om en svag yen än om en stark dollar.
Euron vid paritetsgränsen (2022)
2022 föll euron under paritet mot dollarn för första gången på 20 år, och i september nådde EUR/USD 0,9536. Européer som reste till USA fick en kännbar kurs.
Två saker låg bakom: energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina och Fed:s aggressiva räntehöjningar.
Vad indexet visade: bilden var mindre dramatisk än EUR/USD antydde. Mot dollarn var euron verkligen svag, men den stärktes mot yenen, den svenska kronan och en del centraleuropeiska valutor. Från januari till slutet av september tappade den bara ungefär 1% mot korgen, medan dollarn steg 18%. Indexet visade en måttligt svag euro, inte en som rasade.
Vad de här episoderna har gemensamt
Varje gång gav en enskild växelkurs en ofullständig och ibland vilseledande bild.
- Francen följde euron ända fram till dagen då golvet släpptes och steg sedan 17% mot korgen på två dagar.
- Pundets blixtkrasch var brus ovanpå en svaghet som syntes i flera månader.
- Lirans fall var brett och jämnt långt innan det hamnade i rubrikerna.
- Yenen föll mot allt, inte bara mot dollarn.
- Eurons ”kollaps” 2022 var en måttlig svaghet. Det var dollarn som stack ut.
Vill du se hur dina valutor står sig i dag? Kolla det levande styrkeindexet på FX Compass. Det uppdateras varje handelsdag med centralbankernas referenskurser.
De här perioderna på instrumentpanelen
De här länkarna öppnar instrumentpanelen med rätt valutor och datum:
- CHF, EUR, GBP och USD från 2013 till 2016, kring francchocken
- GBP, EUR och USD från juni 2016 till juni 2019, de tre åren efter Brexitomröstningen
- JPY mot USD och EUR från 2021 till mitten av 2024, yenens långa nedgång
- De stora valutorna det senaste året, för dagsläget
Valutamarknaden kan vara vild, rolig och skrämmande. Ett styrkeindex förutsäger inte nästa chock, men det ger den helhetsbild som centralbankirer och institutionella handlare alltid har lutat sig mot, och i dag kan vem som helst använda det. Nästa gång någon säger att euron rasar, ta först en titt på indexet. Du kanske blir förvånad.